måndag, februari 13, 2023

Änglakatt

Så har det gått en vecka igen och den var inte så rolig. Sweet blev superdålig (igen) och kräktes och kräktes och kunde inte behålla någonting... Vi mixade fisken och försökte få i honom i alla fall vätska och medicin. Men inget hjälpte. Han kräktes så våldsamt och det skar i hjärtat att han jamade av hunger. Vår veterinär var hemma med VAB så vi fick prata med en annan veterinär. 

På fredagen fattade vi ett gemensamt beslut att så här kan inte Sweet ha det längre. I 2,5 år har vi hållt på och försökt få rätt på hans mage och ingen vet vad som varit fel. Han har röntgats och ultraljudats och man har tagit prover och inte hittat någonting. Efter en jättejobbig natt och en mycket medtagen Sweet blev vårt beslut att han fick somna in knappt 9 år gammal. Så oerhört sorgligt.  Men det kändes faktiskt på ett sätt som att Sweet sa till oss att det var dags. 

Joakim gjorde en liten bukett blommor som vi hade med oss och Sweet fick slicka vispad grädde (som han tyckte så mycket om) in i det sista. 

Det är så tomt här hemma utan Sweet. Han var alltid med. Och såååå himla söt och fin. Vi saknar honom så oerhört redan. Men samtidigt känns det skönt att han inte behöver lida mer, då han hade haft det jobbigt länge. 

Veckan i övrigt har mest bestått av jobb. Men i onsdags lunchade jag med mamma och det var jättetrevligt som alltid! Vi var på Katarinas och det blev bulle med ost och grönsaker + latte. Mycket gott! Sen gick vi till Triangeln och letade upp träningsband till mamma mm. 

I torsdags fyllde Joakim år och den dagen började med att vi fick torka blodblandat kattkräk så det var ju inte så den bästa starten. Jag hade tagit ledigt men vaknade SJUKT trött. Och Elliott och Joakim var båda förkylda. Men Elliott och jag gav presenter och Joakim blev jätteglad! 

Jag hade köpt blommor kvällen innan på Emporias blomaffär. Och nu när jag skulle ge dem var redan flera rosor vissna! Blir så trött! Så jag åkte dit sen när jag ändå skulle handla och visade dem. De bad så jättemycket om ursäkt! Det jag hade bett om när jag beställde dem var att de skulle stå länge.... hehe. Det hade de verkligen misslyckats med. De fixade till den med nya blommor medan jag handlade 😊

Uppdaterad bukett

Det kom en superfin bukett med bud!


Joakim lagade räkor i vitlök o chili till oss. Och vi tog det lugnt hela dagen, kollade på film, vilade, åt lite snacks. Och pratade om hur vi skulle göra med Sweet... och ringde veterinär och försökte hitta något som han skulle kunna få i sig som inte var "fast" föda.

Sen var det då fredag och det var då vi fick säga farväl till Sweet. 

Dagen efter tittade mamma förbi med blommor och presenter till Joakim! Så kärt! En superfin tulpanbukett! Joakim blev jätteglad!

Jättefina tulpaner!

I present av mamma fick han bland annat knappar man kan spela in ljud på och lära sin hund "prata" med! Så himla kul! Vi testade med Spike direkt, hehe. Det kommer nog att ta ett tag att lära in, men tänk om vi kan lära Spike lite knapp-prat! Det hade varit skoj.

På söndagen var vi med mina föräldrar och firade försenade 80-dagspresenter och Joakims födelsedag med filéfrossa! Supergott och trevligt! Efteråt åkte vi hem till oss och spelade kort 😊

Det var alltså en blandad vecka med både glädje och sorg... 

Här är så tomt utan lilla Sweet. Finaste bästa Sweetan! Saknar honom jättemycket... Men hoppas att han kanske återförenats med Mango och har det bra utan att kräkas och vara slö och trött av kortisonet. Finaste kisen. 

Och nu ska jag avsluta jag med bilder på världens bästa Sweet...

liten och söt
Med sin kompis
kompishäng
Pusselmarodör
favoritpuffen
Snygg i tomteluva
 Goseposition
Soldyrkare
Jägare
Balkongmysare
Mer balkongmysare
fick vara utekatt på senare tid
fick en ny kompis i Spike
Tog över Spikes bädd
alltid lika snygg!
Mysmästare
Kunde "sitt" och "high five"
lådälskare
uteälskare
udda sovställning
vanlig sovställning
Blomsniffare
älskade sin låda

2 kommentarer:

Petra sa...

Nej, men ååååh så sorgligt! Det är så fruktansvärt när man måste ta det där beslutet. Och galet hur mycket man saknar de små pälsbollarna när de är borta! Verkligen tråkiga nyheter. Men en bra matte (och husse) förstår när det är dags och tar det jobbiga beslutet, och följer sin pälsvän tills allt är över. Jag förstår att ni är ledsna! Stor kram!!!

Kattalena sa...

Tack snälla! Ja, verkligen jätteledsamt och det är ju precis så, man har det ansvaret att se till att göra det bästa för sin lille pälsvän ända till slutet... Och så oerhört svårt att ta det beslutet när man inte kan prata med dem och de inte kan uttrycka hur de verkligen har det. Finaste Sweet, hoppas han har det lugnt, fint och skönt nu!