14-20 november

Den 14 november var det måndag och jobb på kontoret. Vi hade missat att avboka en kasse från Hello Fresh så på eftermiddagen kom en leverans som Joakim tog emot. Vi hade inte valt måltiderna själva, eftersom vi glömt bort det hela. Flera produkter i kassen var dåliga, vissna och skrumpna. Så Joakim ringde och reklamerade dem och vi fick bra rabatt på kassen pga det 😊. Med all rätta, tycker jag. Poängen med kassen är ju att man ska slippa handla själv, men det får man ju om grejorna inte är ok. 

Sweet fick en ny låda, efter att vi skickat iväg den andra

På tisdagen jobbade jag på kontoret. Det kom två personer från Exsitec och hade utbildning med oss inför att vi ska börja med Visma i vårt största bolag. Det var informativt och bra. Sen hade jag fullt upp med uppgifter jag inte alls hade planerat från början... så är det i och för sig ofta 😄. Inte lätt göra en planering som går att följa.

På onsdagen såg Spike en fågel på morgonpromenaden. 

Den var intressant!

 Sen var han med på kontoret och fick busa med Abbie! 

Gulliga!

Han sprang och sprang, jagad av Abbie.

Springer

Gullisar!

På kvällen spelade vi kort med Elliott. Och sen bakade vi smulpaj med äpple. Den blev jättegod! 

Sweet i sin låda

17 nov onsdag var en skitdag. Vaknade med huvudvärk. Så segt att stiga upp. Hörde Spike sitta och flämta i hallen och undrade varför? Strax efter kom han och satte sig hos mig. Dreglandes - inget bra tecken! Så det blev till att skynda upp och ut med honom. Han var jättedålig i magen. Så det fick bli duschen direkt vi kom hem igen. När jag kom ut i köket hade Joakim just upptäckt att Spike bajsat en stor hög på golvet, någon gång i natt. Stackaren! Det var ju tur att man inte trampat i den! Och det fanns även bajsspår i sängen, så det blev till att slänga in lakanen i tvättmaskinen, såklart torka upp och tvätta och desinficera golvet, försöka kolla överallt om han kan ha suttit någonstans och slänga in det. För vem vet när han bajsade och var han varit? Usch... 

Sen iväg till kontoret. Jättesen. Dit pga möte, men när jag kom dit så var det inte något möte, det var inte förrän dagen efter... Så då åkte jag hem igen. Spike behövde ut direkt jag kom hem. Jättedålig. Torkade med våtservetter och sen fick han bara vara i hallen med mig, jobbade lite och sen ut igen. Jättedålig även nu. Denna gång kunde han inte vara i hallen utan det blev till att duscha honom direkt... suck!

Till lunch kom jag på att vi hade frysta kantareller vi fått av Cattas mamma. Så Elliott och jag åt rostat bröd med stekta kantareller till lunch. Jättegott!  

Men det var tur att jag kunde jobba hemma för både Joakim och Elliott var sjuka och hade haft svårt att ta ut Spike och duscha honom. Dock var jag helt slut efter denna dag!!! 

Fredagen den 18 november var Joakim och Elliott fortfarande dåliga. Tack och lov verkade Spike ha tömt magen så pass att han inte behövde gå så ofta, så jag vågade mig på att åka iväg till kontoret trots att han inte var bra.  Spike klarade sig utan incidenter tills jag kom hem. Då skyndade jag ut med honom och såklart kom det bajs på pälsen, så fick duscha honom, vilket var lite stressande då jag skulle möta upp Åsa, Becka och Ingrid kl 17 på Saluhallen för att fira Ingrids 50-årsdag så här två år senare. Men jag hann dit i tid! Otroligt nog!

Vi gick på Hedviksdal och åt pizza. Oerhört god Pizza måste jag säga. 

Sååå god pizza!!!

Och sen mötte Åsas Jörgen upp oss på Saluhallen och vi gick till Malmö Live för att se Infruset. 

Mysigt på Malmö Live

Det var en väldigt bra och fin uppsättning! Verkligen! Älskade att det var en kvinna som hängde i en tygduk och gjorde konster i början och sen bungy-jumpade ner från taket i en klänning som fladdrade så fint lite senare i föreställningen. Och kören som kom in i andra akten och Arja som sjöng högt och starkt. Samspelet mellan Björn Dixgård och den lille killen som sjöng var också fint! Överraskande bra alltihop! 

Efteråt tackade Ingrid för sig men Åsa, Jörgen, Becka och jag fortsatte till Västra station. Där vi åt och drack och pratade. Det var kul! Kul också att komma ut och få se lite folk. 

En 1/2 charkbricka kunde man få, mumsig och alldeles lagom stor!

Fint sällskap

På vägen till bilen sen så var det väldigt fint och stillsamt ute.

Gick över kanalen

På lördagen vaknade jag allt för tidigt och hade inte sovit mycket alls. Det blir så när man kommer hem sent... Och på kvällen var vi bortbjudna, tyvärr var Joakim fortfarande sjuk, men jag gick iväg själv och var på trevlig tillställning! Blev sent även denna kväll dock, så sömnen denna helg blev något för lite. 

Och på söndagen den 20/11 var jag helt slut, ja slut verkar vi vara allihop. Men jag tog ut Spike på en härlig morgonpromenad och han bajsade inte, vilket var skönt! Så vi slapp duscha honom igen, hehe.

Spike fick snö i mustaschen! 

Härligt väder!

Snö!

Snö på balkongblommorna

Margeriterna blommar fortfarande!

Joakim kände sig lite bättre på söndagen. Vi satte oss för att äta frukost. Spike ville också ha. Och fast han inte någonsin fått någonting vid bordet så tror han varje gång att han ska få... Nu är han ju dessutom extra hungrig för vi får ge honom fisk och ris som skonkost och inte mycket heller. Stackaren.

När vi ätit frukost bestämde vi oss för att planera veckan och fundera på vad vi ska köpa i presenter till än den ena och än den andra som fyller år 😊. Och jag behöver verkligen en vinterjacka och något nytt klädesplagg som jag kan ha på mig på de kommande julfesterna både i Köpenhamn, Malmö och Stockholm för jag har inget att ha på mig mer än det jag har på kontoret varje dag pga att jag gått upp en del kg sen jag köpte kläder senast... Och ingenting av det jag köpte förra året passar längre. 

Kelig sweet i sin låda

Men sen behövde jag åka iväg till Emporia. För vi hade slut på både det ena och det andra. Och Joakim som känt sig lite bättre på förmiddagen kände sig inte längre bra och fick gå och vila. Jag handlade och när jag kom hem gick jag ut med Spike. 

Solen började redan gå ner!

Och såklart bajsade han och det fastnade i pälsen. Jag försökte torka bort det men det gick inte så bra, så fick hoppa in i duschen med honom igen. Och jag trodde nästan jag skulle svimma så trött jag var.. att man aldrig kan få ta det lugnt... Och stackars Spike hatar att duscha och sen eftersom han har så mycket päls så fick jag föna honom torr, för annars är det blött överallt i soffor, sängar osv. efteråt.

Och sen tänkte jag blogga men jag var så trött så jag somnade i soffan. Tror inte någon kan förstå hur körigt det är i veckorna (utom de som är med här hemma...). 

Jag pratade med mamma och hon sa att de tänkt att de kan ha julen - det var egentligen vår tur. Och det var ju superskönt, för vi hoppar gärna över att ha den detta år. För här är trångt om plats, svårt med utrymme i köket, hunden kommer att äta eller vilja äta och nosa på allt man ställer fram, vi har ingen ork och katten är kroniskt sjuk och kräks var och varannan dag. Trots medicin. Dock har han inte kräkts nu på någon dag, så håller tummarna för att högre dosen kortison hjälper ett tag. Annars är det kanske kört för honom... och det vore ju hemskt!!! Finaste Sweet. 

Sweet på Spikes bädd (om inte i lådan)

I favoritlådan

Och så denna fina men alldeles för trångbodda lägenhet med sin urusla luft och sina svinkalla golv går mig på nerverna. Huset man skulle önska till ett bra pris verkar aldrig dyka upp... Vi är krassliga fram och tillbaka, har varit så sen coviden känns det som och man kan undra om det är post-covid eller vad, oavsett så känns det aldrig som att man har ork eller energi. Eller rättare sagt den ork och energi jag lyckas uppbåda lägger jag på jobbet och på det sociala och sen orkar jag inget på hemmaplan. Men vi får hoppas att det vänder, att huset dyker upp (enligt prognosen ska man vänta tills våren), att vi alla blir friska och får må bra, att jobbet äntligen blir hanterbart med nya systemen, extrahjälp och omläggning, att Elliott slipper få ont i halsen så ofta, att julpynt och julbelysning och julmiddagar piggar upp och livet känns mer hanterbart igen.