fredag, maj 08, 2015

Sjuklingen

Stackars liten Elliott, med hög feber och dålig mage. Han är hos Michael som vabbar och tar hand om honom fantastiskt bra. Tur att Elliott har världens bästa pappa eftersom jag verkligen suger på sånt här! Elliott är hängig och febrig och mitt hjärta gråter och jag hoppas att han snart blir bättre. Jag tycker det verkar som att han fått samma som Michael, då han också var febrig två dagar och väldigt medtagen. Jag har inte haft feber. Så då undrar jag såklart om jag haft något annat? Och jag som ska till London nästa vecka :-(. Mycket nervöst. Och igår hade jag ont i magen hela dagen. Idag känns det kanske lite bättre. Jag försöker i alla fall hjälpa till med att handla allt de behöver och kollar hur det är med dem. Och jag hoppas att jag är en bra mamma på alla andra plan...

Mycket som blivit inställt denna vecka. Och på söndag skulle vi gå på matvandring mina föräldrar, Elliott och jag men mamma är förkyld och jag vet ju inte hur jag mår så vi har bokat om vilket känns bra, tur att man kunde göra det! Och jag ser mycket fram emot denna matvandring på Romeleåsen!

Himla skönt att jag kan jobba hemifrån i alla fall. Så jag kan vara nära och handla det som behövs när det behövs. Och så jobbar jag väldigt bra hemifrån också. Så det är mycket som jag äntligen får undan.

Nä nu ska jag jobba på ordentligt! Önskar alla en finfin fredag!


6 kommentarer:

Petra sa...

Man behöver inte vara världsbäst på allt! Och nu har ju Elliott som tur är en lysande sjuklingpappa. Så kan du vara lysande på nåt annat. :-)

Hoppas han/ni kryar på sig/er snart!

Kattalena sa...

Tack för de fina orden! De tröstar faktiskt! :-)
Och tack för kryapåsighälsningen!

Petra sa...

Men visst är det så? När man har förmånen att vara två närvarande föräldrar kan man ju faktiskt ha olika områden som man får vara bäst på. :-) Hemma hos oss är Riddaren experten på att laga saker som går sönder och lära Alex klättra, cykla etc. Jag är den han vänder sig till för förtroliga samtal, den som oftast tröstar och nattar och pysslar (ritar, pärlar, klistrar m m) med honom. Typiskt könsstereotypt inser jag nu, men vad sjutton, man kan faktiskt inte vara bäst på ALLT! :-)

Kattalena sa...

Ja, det har du ju rätt i! Att det är bra att man är bra på olika saker. Jag är förhoppningsvis bra på mycket annat. Jag får ju förutsätta att jag fixar det om jag skulle vara själv med honom och inte hade valet att låta hans pappa ta hand om honom när han är sjuk,,, Men som det är nu känns det som att den som är absolut bäst på den biten är just hans pappa. Så får jag kompensera med andra bitar :-). Dessutom har ju hans pappa just haft samma sjuka som sonen. Men någonstans önskar jag att jag slapp vara så rädd för det här med att kräkas... det har varit min stora skräck så länge jag kan minnas :-(. Och det är väldigt mycket energi som går åt att hantera denna fobi...

Anonym sa...

Oroa dig inte så mycket för detta Katta.. Nu har du ju valt att få barn tillsammans med en bra pappa, och det är ju bra. Jag tror alla mammor och pappor har uppdelning på vem som gör vad. När man har tur och är två närvarande föräldrar så behöver man ju inte kunna allt. Och skulle det någon gång bli annorlunda så kommer du fixa det med. Bästa mamman som Elliott kan få. Kram Becka

Kattalena sa...

Tack Becka, du är så snäll!!! Kram Katta