På kvällen var jag på födelsedagstjejmiddag. Det var också himla kul! Jag kände mig väldigt ospirituell och då de flesta inte pratade skånska så tyckte jag att jag lät så himla skånsk när jag väl öppnade munnen. Men om jag var ovanligt tyst så gjorde det inte något för det var hur kul som helst för mig att lyssna på alla de andra som verkligen hade ordets gåva! Vi fick jättegod mat (vegetariska tacos) och efterrätt (mumsig vegan-kladdkaka). Tjejen som hade festen var verkligen en jättebra värdinna, tog hand om och såg till att vi alla hade det bra.
Söndagen började Michael, Elliott och jag med en frukost på Espresso och så gick vi ett varv på Mobilia.

Michael och vovvarna åkte ut med Anna och Justus. Jag klippte ner lite kvistar som skräpade i trädgården och när Elliott vaknade fick han mat och vi tog bussen till mina föräldrar. Pappa köpte fastlagsbullar och budapesttårtbit som vi fikade på, himla mumsigt! Elliott fick också smaka lite och så fick han gurkbitar och rån. Han var lycklig och busade runt. Mamma hade satt upp lite bilder i hans ögonhöjd. Dessa upptäckte han och när vi sa "var är Oscar" så kröp han fram till bilden på Oscar (den har suttit där hela tiden) och klappade på den. Sååå gulligt! Tänk vad han förstår mycket nu! Vi halvtittade på en film och så fikade vi igen, denna gång tog mamma fram mozzarella, gogonzola, brie, oliver, soltorkade tomater. Mmmmm jättegott! Michael kom dit och vi spelade ett roligt spel (Elliott sov). När Elliott vaknade igen var det dags att åka hem efter en väldigt mysig eftermiddag.
Vi kunde inte hitta på nåt att äta, jag ville ha lammslag men det fanns inte så det blev pizza. När Elliott somnat natten lyxade vi till det och kollade på ett avsnitt av Grey's Anatomy. Det är lyx nu när vi inte hinner titta så mycket på TV :-)
Nu är klockan halv åtta på morgonen. Elliott och jag steg upp kl 05.30 och nu sover han så sött i stormandet där ute. Det är väldigt blåsigt och ruggigt. När vi gick ut morgonrundan så tog jag dunkappa och benvärmare och allt på mig. Himla skönt för jag frös knappt alls.
4 kommentarer:
Uppskattade julklappar :)
Men jag tycker att skånskan är underbar! I somras var farmor och jag och besökte hennes syster. Hon pratar verkligen dialekt och jag sa att "åh, du pratar ju ännu mer skånska än farmor". Gensvaret blev lite konstigt... och när vi kom hem tyckte farmor att det var ju ett lyckat besök, men onödigt av mig att dra upp skånskan. Va?!?
Jo, se det visar sig att de är uppfostrade med att det inte är fiiint att prata skånska. Och farmor som är en bildad välbergad dam och dessutom blev domarhustru, hon tränade bort delar av sin dialekt.
Själv tränade jag bort min egen skånska som sjuåring, instängd på mitt rum med tårarna rinnandes nedför kinderna. Talpedagogen hade nämligen frågat om jag inte ville lära mig säga riktiga "R". Mamma och pappa var förstås vansinniga, men jag ville ju vara som alla andra barn.
Hm, oj vad långt det blev. Uppvärmning inför uppsatsskrivandet... eller något :)
Oj, där ser man! Tänk att de blivit uppfostrade med att inte skånska är fint. Tror jag måste vårda min skånska då, så den inte blir utrotad, haha.
Så du är egentligen skåning i grund och botten? Själv gillar jag egentligen skånskan (speciellt hässleholms- och söderslättsdialekten). Men det känns alltid lite jobbigt att prata skånska bland upplänningar. Jättedumt egentligen ju! Men i Sthlm tex förstår de inte vad jag säger! Får upprepa mig hundra gånger, känns det som i alla fall... :-)
Men din knasboll!! Ospirituell??!! Haha! Vem var spirituell då? :-D
Och skånsk?! Alla hade olika dialekter, ska jag tala om! *s* Sen var ni ju ändå inte mindre än fyra infödda skåningar! :-)
Jag tycker att ni allihop var så himla duktiga på att berätta saker med inlevelse och enkelhet! Fick många roliga små berättelser och betraktelser med mig.
En eller annan infödd skåning var där säkert men de flesta pratade nog annan dialekt? Hehe. Hur som helst så hade jag verkligen jättekul!!!
Skicka en kommentar