Detta är inte sant!!!!!

Helt otroligt. Min lille olycksfågel! Förstår inte hur han lyckas!!! Vi var och handlade jättekort och när vi kom hem låg han i soffan och tuggade på en svart färgkrita. Ingen vanlig sådan utan en med massor!!! av pigment i... vattenlöslig tack och lov. Liam svart, soffan svart, filten svart... Jag fick gå ner och duscha honom så vi inte skulle ha färg precis överallt... Duschade honom, använde vanligt schampo för hundschampot har tagit slut. När vi kom upp igen och jag hade torkat honom så såg han ändå ut som att han var blöt fläckvis i pälsen. Men efter en stund såg jag att det var inte blöta fläckar utan svullnader. Han var helt bubblig!!! Överallt! Hela kroppen och speciellt i ansiktet. Och det svullnade fort. Jag hade pyjamasbyxor och hemmatröja på mig. Bara att stoppa fötterna i gympaskorna och åka iväg till djursjukhuset. Igen!!!!! De måste tro att vi är helt knäppa! Jag tänkte att det här är inte sant! Helt otroligt!!! Vi kom in och Liam somnade i mitt knä. Sen vaknade han och kräktes massor av svart vätska! Flera gånger. Vi fick gå ut utanför och han fick diarrée också den kolsvart... läskigt! Stackars stackars min vovve! Pratade i telefon med Michael (fick ju åka mitt i matlagningen) och han sa att Liam hade tuggat på ett blad från en av krukväxterna också. Jag pratade med veterinären och säkert var att det var en allergisk reaktion. Men var det kritan, växten eller schampoot? Som tur är hade jag kritan med och den var visst ofarlig. Men det innebär inte att det inte kan bli en allergisk reaktion. Det är det sannolikaste. Växten kunde också ge allergisk reaktion / hudreaktioner. Men inte livshotande. Bara obehagligt... I vanliga fall skulle de sätta in kortison meddetsamma - men det gick inte med Liam för han äter antibiotika. Det kan man inte göra samtidigt... Istället fick de lägga in honom med dropp. Han skulle få medicinskt kol också. Stackars gubben!!! Han var helt olik sig själv, helt slö och ville bara vara hos mig. La sig med huvudet i mitt armveck och somnade. Darrade och frös. Stackars stackars honom. Jättehemskt! Men de var väldigt snälla. Vanlig kommentar... "Aha! Det var han som åt lakrisal!" Hehe... något välkänd alltså... Han såg ut som en sharpei istället för som en smal vacker whippet. Min påg. Jag ville inte lämna honom. Men det fick jag göra... Han hade ingen feber och läkaren blev väldigt glad när jag berättade att kritan hade starkt svart färgpigment. I vanliga fall när de kräks svart är det blod. Han såg ju pölarna och hade blivit väldigt orolig. Så det var tydligen bra. Nu har vi hemmakväll utan vår påg. Oscar, Michael och jag. Snyft.